Lena Ollmark placerar sin kusliga berättelse på ett konfirmationsläger dit Hannah åker – inte för att hon är troende eller för att hon är nyfiken på den kristna tron, utan för att kompisen Emil ska dit och för att musik utgör en stor del av lägerverksamheten. Hannah vill hemskt gärna lära sig att spela gitarr.

Men Emil nonchalerar Hannah på lägret; han vill hellre hänga med andra lägerdeltagare. Hannah känner sig udda och utanför. Den person Hannah kan känna en viss släktskap med är den tungsinte och provocerande Jonatan som ifrågasätter i stort sett allt och som verkar fascinerad av djävular och demoner.  Också ungdomsledaren Amanda blir viktig för Hannah i hennes utsatthet på lägret.

Boken kretsar mycket runt Hannahs funderingar kring vem hon är och vad hon tror på, om sanning och lögn, om rätt och fel.

Lägret är en stundtals läskig historia med den närliggande förbjudna skogen som Hannah känner en dragning till och som hon natt efter natt vandrar i sömnen till. En natt hittar hon Jonathan helt utom sig i skogen. Han är i det närmaste okontaktbar och inkletad i blod. Vad är det som har hänt? Har händelsen något att göra med den spökhistoria Amanda berättat vid lägerelden, om en ung kvinna som blev besatt djävulen och mördade sina kamrater?